Posten & jag

Mitt förhållande till posten har alltid varit gott. Men nu har det fått sig en törn. Det började med att jag skulle skicka ett express brev igår. Åkte till posten, betalade dyra parkeringspengar bara för att upptäcka att den var nedlagd! En snabb sökning på nätet gav postens företagscenter som ett alternativ. Åkte dit parkerade gratis bara för att upptäcka att de hade öppningstider som inte passade min besökstid… (Jag besökte dem under vanlig kontorstid) Nu gav jag upp åkte till affären närmast mitt jobb som är postombud. Förklarade att jag ville skicka ett expressbrev och fick glatt reda på att alla brev delas ut dagen efter de har postats. Sådana finesser som expressbrev har inte posten längre. Jag insåg det omöjliga att övertyga personalen att detta fortfarande finns enligt postens hemsida och betalade för ett vanligt frimärke hoppades att brevet kommer fram i tid.

Här kunde nu historien ha slutat, men icke!

Jag har väntat på ett paket från det Brittiska öriket ett antal dagar. När jag tittade i brevlådan i dag så fanns min avi äntligen där. Jag skyndade mig till postombudet för att hämta ut mitt paket.
20 min senare lämnar jag ombudet utan paket. Det har inte kommit och ingen vet var det finns! Jag får besöka dem i morgon igen och hoppas att mitt paket har kommit. Men för mitt inre öga så ser jag hur någon tar upp mitt paket tittar på sin kollega och utbrister:
-paket det sysslar väl inte posten med längre?
Och så slängs mitt paket i någon sopcontainer…

Lämna en kommentar