När vi flyttade från huset packade jag ner skruvar, muttrar, krokar, spik mm i en stor plastlåda på hjul. Den stod först i källarförrådet vilket inte direkt lockade till att skapa någon ordning bland alla skruvar. När jag sedan blev med snickarbod fick plastlådan flytta in där. Det kändes iallafall bättre att ha den tillgänglig när det pysslades i boden. Men ordningen bland alla skruvar m.m. var precis lika obefintlig som i källarförrådet.
När jag sedan införskaffade bänken till snickarboa så flyttade jag upp en stor del av sakerna till de olika lådorna i bänken. Med en viss tänkt ordning placerades skruvar, muttrar och spikar i lämplig låda. Men i samma takt som lådorna fylldes försvann den tänkta planeringen. Det viktigaste blev istället att få plats med allt i bänkens lådor. Det kändes som om varje papp/plast kartong blev lite större när den flyttades från plastlådan till sin låda i bänken…  

Enligt kära frun är dock storlek på kartonger såväl som mängden innehåll densamma, och att det andra beror på en romantiserad föreställning om tillgänglig plats. Det är tydligen en manlig variant av den kända garderobsproblematiken som många kvinnor lider av. Deras klädgarderob är sprängfylld men de ska ändå handla mer eftersom de inget har att ta på sig…

Numera tom plastback. Självklart behöver man alla skruvar muttrar och mojänger som tidigare förvarades i lådan!

Men nu hoppas jag på en mer permanent lösning på skruvförvaringen. Jag har köpt en sorteringslåda från Clas Olson av märket Cocraft. Men jag är ganska säker på att det är Raaco som tillverkar den. Det står nämligen Raaco ingjutet i plasten på både lock och låda samt att den är exakt lika som Raacos egna förutom färgen och priset.

Raaco ingjutet i plasten.

Fördelen med denna typ av låda är att inredningen består av lösa fack som kan bytas ut efter eget behov. Innehållet stannar dessutom kvar i sitt fack även om du bär eller råka välta väskan, bara locket är ordentligt stängt…
Så nu är det bara att räkna ut hur många lådor som jag kommer behöva. Få se nu 1, 2, 6,7 äsch man kan aldrig ha för många…
(Del 2 finns här)