Den magnifika parken runt sjukopparkaffes residens, med andra ord den mossbeväxta gräsmattan har blivit styvmoderligt behandlad under sommaren. Det som från början var tänkt att bli en välklippt och ansad gräsmatta att vara stolt över har i verklighetens bleka ljus blivit något att skämmas över istället. Men i takt med att mina krafter återvänder ska jag idag försöka mig på att ta en promenad i parken. Som trogen följeslagare på vandringen får gräsklipparen följa med. Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för sjukopparkaffes residens…