Liknelser och talesätt kan vara både bra och dåliga. En del relaterar till skor, tex smedens häst och skomakarens barn är sämst skodda eller jag vill inte vara i hans/hennes skor. Men denna har jag aldrig Hört förut.
Fast visst är det sant!
I min ungdom, den där tiden då det inte fanns mobil eller mp3 spelare. Datorer var något som fanns på vissa arbetsplatser och tvn hade två kanaler.
På den tiden satt jag hemma i min favoritfåtölj och läste biltidningar samt vände på vinylskivor eller spolade kasettbanden fram och tillbaka för att höra mina favorit låtar.
Musiken fanns hemma i mitt rum eller på kompisarnas rum. Ville man höra musiken någon annanstans fick man sjunga själv, tillskillnad från idag när du enkelt tar med dig din musik och lyssnar var du vill.
Jag har inte riktigt hängt med i utvecklingen, visst vinylskivorna är utbytta mot cd och kassetbanden är undanstuvade i några kartonger. Men sedan kom jag inte så mycket längre, fram tills nu.
Spotify, det som ”alla” andra redan har upptäckt har även nu kommit till mig! Plötsligt kom min gamla känsla från pojkrummet åter fram när musiken finns tillgänglig på ett sätt som fungerar för mig år 2013. Plötsligt står jag själv med lurar i öronen när jag diskar eller städar. En liten summa i månaden och jag har tillgång till nästan all musik som jag gillar. Favoritplatsen behöver nu inte vara en specifik plats, utan där det känns bra oavsett om det är hemma på jobbet eller någon annanstans.
Så valet är enkelt, skiv/bandspelaren får flytta in i garderoben och jag lyssnar på musik med dagens teknik istället!
Men vänta… har någon sett min biltidning? Jag hade den när jag lyssnade på ABBA, hmm var jag i köket, hallen eller garaget…
Av någon konstig anledning är det länge sedan jag byggde legobilar. Men jag blir väldigt imponerad av personer som tar legobyggandet ett eller flera steg längre än att bara bygga det som finns att köpa i butik. Kolla in denna youtube video som visar en radiostyrd super seven byggd i Lego
Svart kaffe o poesi
svart kaffe o drömmeri
svart kaffe o lite självironi
Så går refrängen på Dan Hylanders låt ”svart kaffe” från skivan ”om änglar o sjakaler”
Vad kan då vara bättre att lyssna på när jag brygger min första kopp kaffe i min nya Aeropressbryggare.
Det är ett tag sedan jag fick upp ögonen för denna bryggare. Men jag känner ingen som har personlig erfarenhet av den. Utan mitt drömmeri om denna bryggare är uppbyggt på omdömen från internet och vänner som inte själva dricker kaffe, men som i sin tur känner någon. Hmm…
Efter ”några” koppar kan jag bara instämma! Det blir gott kaffe, som poesi i munnen…
Men självironi då? tja det får bli drömmen om att lära frun dricka kaffe…
Vad är det för likhet mellan denna blogg och min självdeklaration?
Rätt svar: Båda har varit bortglömda!
Men nu är deklarationen inskickad och ett litet inlägg komponerats. Ett gott dagsverk med andra ord, så nu kan jag lägga mig nöjd.
sjukopparkaffe 