Ho Ho är det någon här?

Det har varit tyst på bloggen under några veckor. Orsakerna har varit många, men om jag ska nämna några så har det varit många besök på sjukhuset som både tagit en massa tid men även mycket energi. Eftersom jag ska börja jobba igen på måndag har det också varit många besök på min arbetsplats.

Känslan att få börja jobba igen är helt magisk! Under de mörkaste stunderna i början av året kändes det väldigt avlägset att börja jobba igen. När en snabb ”scrollning” på mobilen resulterade i att man behövde sova för att orka med resten av dagen. Då kändes det tungt.

Jag har även fått börja köra bil igen! Får väl erkänna att det föll ett antal glädjetårar ner för kinderna när jag satte mig bakom ratten och backade ut bilen från parkeringen. Dock hade jag inte räknat med hur ansträngande det är att köra bil. Förut har det varit ett sätt att slappna av, rensa hjärnan, men nu orkar jag bara köra ca 5mil innan jag är väldigt trött. Hoppas att det går lättare och lättare för varje dag, annars kan detta bli ett problem. Jag har 4,5mil enkel resa till jobbet…

Självklart har det blivit en massa promenader under tiden som det har varit tyst på bloggen. I vanlig ordning så har det tagits en massa kort under promenaderna. Några bra andra inte fullt så lyckade.

Njut av livet här och nu!
Livet kan förändras på ett ögonblick!

/Sjukopparkaffe

Annonser

Reflektion april

Nu är vi redan inne i maj månad, den sista vårmånaden innan sommaren börjar. Men vad hände under april?

Den stora trenden med promenader håller fortfarande. 297 536 steg blev det totalt under månaden. Det innebär 9917,8 steg/dag. (Måste nog titta på mina skor så det inte snart är hål på sulan) Helt otroligt att jag som brukade presentera mig som idrottsallergiker plötsligt har blivit en regelbunden motionär. Fast allt prat om att det kommer bli en vana, ett måste att gå varje dag, nej det har jag inte märkt av ännu.
Om anledningen till alla dessa promenader enbart vore för att ”gå” ner i vikt, då hade jag ganska säkert inte varit lika uthållig.

Men nu gäller det bokstavligt talat livet, och plötsligt så finns styrkan att tvinga sig ut och gå fast man inte vill eller har lust. Promenader är inte det enda som jag har förändrat. Min stora passion har alltid varit choklad, kakor, tårtor, allt som är sött. Det var alltid jag som länsade kakfatet när det var fika och köpte godis när vi handlade.
Nu tittar jag efter nyckelhålsmärkta produkter när vi handlar istället för godis. Äter fortfarande fikabröd men bara om vi är borta eller har gäster. Inte tömmer jag kakfaten heller utan tar en av varje sort. Självklart har jag syndat någon gång men den sammanlagda ”synden” på dessa fyra månader är betydligt mindre än konsumtionen för en vecka innan jag blev sjuk.

Har jag hunnit med något annat än promenader och leta nyckelhålsprodukter i affärerna? Visst har jag det, störst chans att träffa mig är fortfarande på sjukhuset. Det är där jag tillbringar mest tid förutom hemma. De tre mest besökta affärerna är livsmedelsbutiker eller större köpcentrum. Praktiska butiker typ Clas Olsson, Biltema och Bauhaus lyser med sin frånvaro denna månad. Men ett internetinköp från en Engelsk butik kommer redovisas här på bloggen när jag har orkat att testa det jag köpt. (Det är inte skor eller kläder vilket jag vanligtvis brukar köpa ifrån England…)
Med tanke på vad jag skrev ovan om fikabröd är det lite komiskt att jag har besökt två caféer under april månad… Det var inte ens speciellt vanligt innan jag blev sjuk.

Nu ska jag ta en promenad i vårvädret. Det snöade för en stund sedan som en påminnelse om att det inte är sommar ännu, även om vi har haft många fina varma dagar i slutet på april.

/Sjukopparkaffe