Kaffe denna underbara dryck!

Mitt förhållande till kaffe började i tidig ålder. Det finns några gulnande minnes bilder i mitt huvud när jag dricker kaffe med mjölk vid cirka 3-4års ålder. Då var det nog ingen som kunde tänka sig att den lilla lintotten senare i livet skulle komma att ha ett kraftigt missbruk av kaffe.

Om du som läsare undrar vad ett kraftigt missbruk av kaffe är, så kunde en vanlig dag bestå av ca 30koppar/muggar kaffe. Nu fanns det olika anledningar till att jag drack så mycket kaffe, men oavsett anledningar är det inte bra i längden.

I dagsläget så dricker jag ca 5-6 muggar kaffe om dagen. Detta har gjort att jag börjat njuta av själva kaffet igen, då det inte är ett abstinensbehov som styr intaget av denna underbara dryck. Med ett större intresse för själva kaffet har jag också hittat spännande sidor på internet. Vad sägs om ett forum för riktigt kaffe http://www.riktigtkaffe.se/forum.php.
Har inte blivit medlem ännu… Däremot hittade jag en för mig okänd typ av bryggare.

AEROPRESS, den är så långt ifrån alla dyra kaffemaskiner man kan komma! Fast den får väldigt mycket lovord i alla fall.


Blir faktiskt lite sugen på att införskaffa en. Priset verkar ligga runt 400kr så det är överkomligt, men till detta kommer också att vi måste införskaffa en vattenkokare! En sådan kommer också göra frun glad då hon samtidigt kan värma sitt tevatten.

Kanske kommer detta vara ett gulnat minne på min ålders höst när jag tänker tillbaka på hur mitt kaffedrickande har förändrats. Fast det där med mjölk i kaffet, det får förbli ett barndomsminne. Kaffe dricker man svart!

Livets gång och ett besök i minnenas bilgarage

En morgon för några veckor sedan vaknade jag abrupt till under körningen mot jobbet. En bil körde om mig och mina ögon fastnade på registrerings skylten. LFY 990, mitt hjärta stannade en kort sekund. Det kunde väl inte vara sant? Jag måste ha sett fel! Men nej det var sant, MIN röda Opel kadett GTE av 1984 års modell var nu en svart Mercedes.

Jag vet inte varför, men jag har alltid trott att min GTE ägdes av någon som vårdade den ömt.

Det känns som om det var igår jag tittade in hos bilfirman för kolla upp en gul Opel rekord med svart vinyltak. Tyvärr var den redan såld så jag tittade runt på övriga bilar och det är då jag     SER      den! Det var kärlek vid första ögonkastet. Jag hade läst lite om GTE modellen i tidningen Automobil och sett en i verkligheten så intresset för GTE modellen fanns men att jag skulle få möjlighet att köpa en det hade jag inte trott var möjligt.

Efter en provtur var jag fast, jag skulle ha den! Tänk att få äga, en för den tiden blixtrande snabb och sportig bil som jag dessutom kunde läsa om i min samling av biltidningar jag hade. Problemet var bara priset… Den var knappt 3 år gammal och som 19 åring med ett i och för sig fast jobb men med egen lägenhet och knappt ett år kvar till miltärtjänstgöringen var inte förutsättningarna de bästa.

Med tungt hjärta åkte jag hem till mina föräldrar och meddelade att den bilen jag var intresserad av redan var såld. Med ett om möjligt ännu tyngre hjärta berättade jag om den fantastiska GTEn som jag sett istället. Nästan ny, bara gått ca 5000mil och det är en liten bil! Vid denna tidpunkt i livet var det egentligen stooora bilar som gällde. Volvo 164/264, Opel commodore/rekord osv till föräldrarnas stora förfäran över dessa bensinslukande bilar.

Om det var storleken på bilen eller att det var en relativt ny, som fick min pappa att intressera sig för den eller något annat vet jag faktiskt inte än idag. Men han åkte och tittade på den, diskuterade priset med försäljaren och kom överens om något som skulle repareras. (Kommer inte ihåg vad) och presenterade ett förslag för mig hur jag skulle lösa ekonomin.

Jag har än idag inte varit lika stolt över någon bil som jag var över denna. Säkert är det den känslan som jag har trott skulle följa med bilen under hela dess livstid. I mina drömmar har jag sett hur den står och blänker på tidningen Klassikers bilträff för fordon från 80-talet.

20130309-184159.jpg

Men uppvaknandet blev hårt och skoningslöst en ruggig vintermorgon! Jag fällde några tårar över min GTE på motorvägen där jag bekvämt susade fram i familjens diselbil med fler hästkrafter, snabbare acceleration och högre toppfart än min kära sportiga kadett.

Jag får trösta mig med att LFY 990 i alla fall blev en Mercedes. Eller som Volkswagen säger i sin reklam för nya bubblan:
Har man varit snäll i ett tidigare liv blir man belönad i nästa…

Kan du knyta dina skor? / Can you tie your shoes?

En fråga som jag garanterat svarar ja på, är om jag kan knyta mina skor. Jag har knutit dem i ca 40år och även lärt mina barn att knyta sina.
Vissa skor räcker det med att man knyter en gång på morgonen, andra får man knyta flera gånger under dagen.

Ni känner säkert igen problemet! Man knyter skorna när man ska gå till jobbet på morgonen och redan när man sätter sig i bilen eller bussen så har en knut lossnat. Lösningen för min del har varit en dubbelknut. Fungerar bra tills det är dags att knyta upp skorna, då det istället blir lite extra pilligt.

Men häromdagen fick jag lära mig att jag knyter mina skor fel, Jag har även lärt mina barn fel! En snabb undersökning med personer i min närhet visade samma sak. Alla knyter på fel sätt!

Titta på videon här nedan och förundras över hur liten ändring som behövs för att knuten ska hålla hela dagen! Jag har provat på mina skor som är knutna i Max 5 minuter med min vanliga knut, med denna variant höll de hela dagen!

Nu kan jag med gott samvete svara ja, på frågan om jag kan knyta mina skor!

The other day I learned that i tie my shoes wrong, and I have also taught my kids to tie their shoes wrong. A quick survey of people around me showed the same thing. Everybody ties their shoes wrong.

Watch the video and become amazed over that a tiny little change can make such a big difference.
My own shoes was knotted the whole day instead of 5 minutes!

Now i can say yes, I can tie my shoes

Nystart

Oj vilken långt uppehåll det har blivit på min blogg. Det finns säkert lika många förklaringar till det som det finns olika sorters kaffe i en riktig kaffebutik. Men nu ska jag göra en nystart!

Det blir en liten ändring på innehållet. Jag kommer även skriva om saker som inte ligger i kategorierna kaffe, bilar, verktyg, kläder samt kärlek utan mer allmänna händelser utifrån mitt perspektiv. Kanske blir det ett nytt utseende men just nu känner jag att det är innehållet som är prioriterat.

På tal om prioriterat så är det ett ämne som inte direkt faller under någon kategori på min blogg. Kaffe, bilar, verktyg, kläder och kärlek är alltid högsta prio men hur prioterar jag andra saker i mitt liv? Det är något som jag har fått fundera på under hösten och vintern och det kommer jag säkert skriva mycket om här på min blogg.

Välkomna tillbaka till min blogg!