När vi bodde i hus och renoverade det bit för bit, så skaffade jag en bra skruvdragare. Det blev en Makita 14,4 volt med 2st 3,0Ah batterier. Den fick verkligen bekänna färg många gånger men också uppleva saker som ingen skruvdragare ska behöva uppleva…
När vi sedan bestämde oss för att sälja huset av hälsoskäl så var skruvdragaren färdig för soptunnan. Men jag och skruvdragaren hade utvecklat en stark relation till varandra, så istället för soptunnan fick den följa med till lägenheten. En skruvdragare är ju alltid bra att ha eller hur?
Med hjälp av lite olika första hjälpen åtgärder lyckades jag få den att hålla ytterligare ca 1,5 år. Men sedan var det stopp. (Se detta inlägg från 29 mars 2015)
Nu är det lite mer än 4 år sedan och äntligen har jag skaffat en ny skruvdragare…
Men hur har jag klarat mig så länge utan någon ny? Det har jag inte, min första skruvdragare som jag köpte på Biltema innan jag förstod att huset behövde renoveras har fått tjänstgöra när något skulle skruvas eller borras. Ibland har det faktiskt fungerat… men de flesta gånger har jag lovat mig själv att köpa en riktig maskin omgående!
Tidigare i våras så slog jag äntligen till, det blev en ny Makita. Fast denna gång en mindre variant, 10,8v och 2,0 Ah batteri. Det är skillnad på behoven när man renoverar ett hus jämfört med att bygga någon enstaka möbel eller skruva ihop Ikeas prylar.
Så här långt är jag väldigt nöjd med den nya skruvdragaren. Visst den är säkert inte lika stark som den gamla och orkar säkert inte lika många skruvar på en laddning. Men jag har ännu inte saknat något av det.
Skruva lugnt i sommar!
/Sjukopparkaffe
Under de senaste åren har den varit tejpad för att hålla ihop och för varje skruv som skruvats har jag känt hur jag närmat mig tillfället där den skulle falla isär.
Resultatet, nja det blev inte riktigt vad jag hade tänkt mig. Plast kåporna höll ihop, bitsen snurrade glatt när jag tryckte på knappen, men jag kan bara skruva ur skruvar inte i dem för det går inte att byta håll… Suck!
Felsågade passbitar med ursågningar och frästa spår…
Tvingar som går sönder. Inte toppkvalité men tråkigt ändå…
Min kära skruvdragare! Visst den har varit spräckt i plasten sedan tidigare men efter ett fall på ca 90 cm ner i garagegolvet så hänger numera ”skruvdelen” löst från handtaget…
Efter chocken över skruvdragaren tänkte jag sammanfoga två reglar enligt principen halv i halv. Det gick utmärkt med hammare och stämjärn, men hur var det nu med måttet… Åhh jag klöv ju regeln efter att jag hade markerat… Bara att gör en ny regel med nya ursågningar, frästa spår och borrade hål…
sjukopparkaffe 